Det har inte undgått någon att coronapandemin påverkat oss alla men hur mycket har det egentligen påverkat elevernas skolgång och lärarnas undervisning? I detta reportage får skolans personal och elever ta ställning i frågan.

Foto: Mikhnail Denishchenko, Creative Commons
Det här är en artikel som är baserad på intervjuer vi har haft med både lärare och elever. Det handlade om hur distansundervisningen har påverkat både undervisningen samt resultaten hos lärarna respektive eleverna. Covid-19 har varit ett väldigt aktuellt ämne de senaste 3 åren, därför vill vi utreda vad för avtryck de har gjort på elevernas resultat samt lärarnas undervisning.
Eleverna:
Hos eleverna skilde sig svaren, men en majoritet såg negativt på distansundervisningen. De påstod att studierna gick dåligt och att det var svårt att hänga med. En del tyckte även hemmamiljön var jobbig att studera på då den var trång och högljudd. Distansen fick även många elever att bli lata och skjuta upp arbeten. Grupparbeten försvårades då de var tvungna att vara via teams. Detta försämrade arbetet där det blev svårare att hjälpa varandra och samarbeta.
De få som såg positivt på distansen ansåg att arbetsmiljön hemma fungerade bättre än i skolan och att de då fick fler saker gjort. Eleverna Slipper åka en lång sträcka till skolan, sparar tid. Kan äta lunch hemma. De kan även vakna senare och kan därför vara mer utvilade inför en ansträngande skoldag.
Lärarna:
Lärarna vi intervjuade hade tillskillnad från eleverna relativt lika uppfattning. De lärare vi valde att intervjua såg väldigt negativt på den distansundervisningen. Detta eftersom lärarnas undervisning försvårades och behövde anpassas via teams. Lärarna förstod att eleverna fick det svårt att jobba hemifrån och märkte hur många hamnade efter.
Therese Öhman säger att distansundervisningen överlag var något negativt. Inte bara att alla upplägg behövde ändras drastiskt så blev det väldigt svårt att få tag i elever.
Alla sociala sammanhang försvann och eleverna kunde inte få hjälp på samma sätt som i klassrummet. Öhman säger att hon kunde se att elevernas resultat blev påverkade negativt när de hade lätt att undvika arbete hemifrån.
När vi ställde frågan “Vad var det mest positiva från distansen” säger Öhman att all dötid mellan lektionerna försvann. Det utnyttjade hon genom att få klart sysslor hemma som tvätta, diska och laga mat.
Malin Sundström säger att med tanke på hur kort tid vi ställde om undervisningen från närundervisning till distans så löste vi det på ett bra sätt. Både lärarna och skoleleverna kom in i det relativt snabbt vilket underlättade undervisningen.
Sundström upptäckte däremot att hon fick en dialog på ett annat sätt med de som i vanliga fall inte pratar/tar så mycket plats i klassrummet, vilket var mycket positivt.
Sundström slutsats var att under distansperioden kom man efter i undervisningen eftersom eleverna inte fick lika mycket gjort hemifrån. Det påverkade alltså lärarnas undervisning men framförallt elevernas resultat.
Text: Theo Grambo, Melvin Borin och Emma Mukherji SA19B