Desinformation har blivit allt vanligare på sociala medier och har dessutom letat sig in i och påverkat samhällsdebatten inrikes i de flesta demokratiska samhällen. Enligt statsvetaren Emma Ricknell skulle den negativa trenden kunna leda till en samhällskollaps och därför är källkritik något av det viktigaste man kan lära sig i skolan.

Att hålla på med källkritik är en vardag i skolan. I tredje året av gymnasiet krävs det bland annat att man är källkritisk i varje kurs där man inhämtar information från nätet. Många missar dock att källkritik även är viktigt utanför skolan och sprider vidare nästan vad de än ser. Speciellt på sociala medier, där informationsflödet hjärnan utsätts för kan bli överväldigande.

Tänk till innan du delar

Björn Wahlberg som är lärare i samhällskunskap 2 och 3 samt internationella relationer anser att källkritik är viktigt för att komma så nära sanningen som möjligt.

”Att kunna värdera källor är ovärderligt skulle man kunna säga. Den kunskapen har man med sig för resten av livet. ”

Christoffer Johansson som är lärare i engelska 5 och 6 samt gymnasiearbete menar likväl att källkritik är viktigt och att alla individer tillsammans ska hjälpas åt att se hela bilden för samhällets bästa.

”Det är ofta den här dumskolningen att man bara ’aha, aha’, utan att egentligen tänka för att det är så automatiserat med nyheter. Därför är det viktigt att man hela tiden försöker tänka på det: Vad är det för information jag får matat till mig nu?”

Att tänka igenom informationen man tar till sig och inte tro på det första bästa man ser är både Björn och Christoffer överens om. Det gäller att känna till omständigheterna kring texten. Björn understryker dessutom vikten av att vara självkritisk.

Vem?	Vem ligger bakom källan? Vet personen bakom källan vad hen pratar om?
Vad?	Vad innehåller informationen? Är innehållet rimligt? Finns det källor som är trovärdiga? Är innehållet ensidigt?
Varför?	Varför publicerades informationen? Vad berättas i texten? Är syftet att anspela på känslor eller att väcka debatt?
När?	När publicerades materialet? Är innehållet fortfarande aktuellt?

”Jag tycker en jätteviktig källkritisk aspekt, det är att man ska vara ödmjuk inför det faktum att man själv har fel.”

Självkritik må vara hälsosamt och nödvändigt för att kunna utvecklas som person. Speciellt för källkritiken. Men självkritik är inte en självklar grej. Många förknippar det med att tänka negativt om sig själv på ett skadligt sätt och det är en del av psykisk ohälsa.

Andra ser sina åsikter som över andras och som fakta, vilket påverkar hur hjärnan tar till ny information i den utsträckning som visar på att de kan ha fel. Det kan i slutändan förklara varför många sprider något vidare som fakta bara för att det stämmer överens med sin egna världsbild – och inte baserat på fakta.

Källkritik i undervisningen

Så hur ska samhället vara rustade för framtida desinformation då? Den 24 mars i år gick regeringen ut med att Myndigheten för psykologiskt försvar ska få 10 miljoner kronor för att stå emot desinformation. Det ska alltså öka allmänhetens medvetenhet kring desinformationskampanjer. Men frågan är: kommer det här verkligen att hjälpa?

I krigs- och kristider som under coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har vi sett en ökning av desinformation på sociala medier. Något som är tänkt att anspela på människors känslor. Samtidigt använder allt fler yngre barn sociala medier, vilket kräver att de förstår hur man är källkritisk.

Björn belyser att källkritik skulle kunna vara ett eget skolämne och är osäker på om skolans undervisning är tillräcklig, vilket han menar att vi kommer få reda på när vi, gymnasielever är i vuxen ålder. Men han är ändå positiv.

”Jag har ganska hög förtröstan att ni, i regel är väldigt bra skolade i källkritik och kan tänka själva.”

Christoffer är däremot – i motsats till Björn negativ till skolans undervisning i källkritik och menar att man borde få lära sig det tidigare i grundskolan.

”Jag vet inte själv hur mycket man jobbar med det i grundskolan, men utifrån vad jag kan se själv så är det egentligen inte förrän i trean på gymnasiet som jag ser elever på god väg att göra ordentliga källhänvisningar.”

Denna skilda uppfattning om elevers kunskap kring källkritik skulle kunna bero på att Björn och Christoffer undervisar olika ämnen. De har också olika erfarenheter i livet. Men som sagt så ska inte källkritik enbart användas i skolsammanhang.

Desinformation en politisk fråga

Emma Ricknell som är filosofidoktor i statsvetenskap pekar på att alla inte vill få fram sanningen – utan bara sin egna övertygelse.

”Man kan gå ner på en individnivå och kolla på vilka personligheter som har en tendens att anamma och tro på idéerna och sprida dem vidare. Sedan kan man studera folks politiska övertygelse. Om man är till höger eller vänster [i politiken].”

Att dela med sig av sina idéer har blivit lättare i takt med sociala mediernas framfart. Det har sina fördelar, men också nackdelar. Ricknell går in på att om inget görs åt problemet kan det leda till informationskrig, där myndigheter ifrågasätts och i sin tur minskar förtroendet för dem. Till slut kan det leda till en samhällskollaps och en avdemokratisering av samhället. Lite som vi sett i USA, där parlamentsbyggnaden stormades i januari år 2021.

Påverkan på människor

För att ta ett aktuellt exempel ser vi att mycket desinformation sprids i samband med Rysslands invasion av Ukraina. TikTok används som en slags propagandakanal för Ryssland och många bilder går viralt, då användare sprider det vidare. I följande länk BBC bild kan du se en sårad kvinna med blod, sår och plåster i ansiktet. Ryska medier har uppgett att det är ett foto på en kvinna från en gasexplosion år 2018. Kvinnan sägs också vara en skådespelare som sminkat sig professionellt. Dessa uppgifter är alltså, enligt BBC falskt. Bilden föreställer faktiskt en sårad ukrainsk kvinna som överlevt en rysk attack.

Framtiden ser mörk ut

Informationskriget har bara börjat. Det kan tyckas ofarligt, då det sker på nätet, men en stor del av informationen spelar på människans känslor, låter trovärdigt och delas. Detta har lett till en ökad politisk polarisering, i däribland USA, vilket i sin tur påverkat ländernas presidentval. I USA ledde det till och med till våldsamheter och stormningen av Kapitolium.

Samtidigt som de stora plattformarna inför mer och mer begränsningar för vad som får publiceras ser denna trend ut att fortsätta ännu mer i framtiden. Men eftersom man har så många användare och publikationer är det omöjligt att hålla koll på precis allt. Så frågan är: Vad ska man egentligen tro på?

Först och främst är det viktigt att tänka till och inte tro på allt man ser eller hör. Informationen kan ha dolt budskap från extremistgrupper eller främmande makter. Speciellt under krigs- och kristider, där människans känslor är extra sårbara. Det har aldrig varit viktigare med källkritik än vad det är nu.

Text: Per Grunditz