Dagens ungdomar är den generationen som lider mest ut av psykisk ohälsa. Ungas dåliga mående ökar frekvent. De uppger känslor av ångest, oro, depression, självmordstankar, negativ kroppsuppfattning och rädsla. Vad säger forskningen om att den psykiska ohälsan hos unga har ökar och vad är det för orsak som ligger bakom? 

Vad är psykisk ohälsa? 

Enligt folkhälsomyndigheten är psykisk ohälsa ett samlingsbegrepp för psykiska tillstånd med olika svårigheter och varianter. Psykiska ohälsa tillhör både psykiatriska tillstånd, sjukdomar och besvär. Psykiska besvär kan tex vara nedstämdhet, oro, lätt ångest och sömnbesvär. Det kan leda till kroppsliga besvär som tex huvudvärk och magont. Psykiska besvär är ofta övergående och orsaken ligger i vardagliga påfrestningar. Psykiskt besvär kan vara mer ihållande och allvarligare som kan påverka det vardagliga livet. Det som gör att det inte leder till en psykiatrisk diagnos är att besvären inte är tillräckligt komplexa och uppfyller inte kriterier hos sjukvården.  

Psykiska tillstånd är jämfört med psykiska besvär diagnostiserad. För att en person ska fastställas med en diagnos behövs flera symtom och under en längre period. En ytterligare sak som behövs för att få sin psykiska ohälsa diagnostiserad är att den personen har en nedsatt funktionsförmåga, alltså att det psykiska tillståndet hindrar och påverkar personens vardagliga liv. Psykiatriska tillstånd kan därefter delas in i sjukdomar, syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Psykiska sjukdomar och syndrom kan tex vara depression, ångestsyndrom, beroendesjukdomar, ätstörningar, bipolär sjukdom och psykossjukdomar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är jämfört med psykiska sjukdomar och syndrom oftast upptäckande i en persons första stadie i livet och kvarstår för det mesta hela livet, exempel som ADHD och Autism. 

Vad säger forskning?

Utifrån folkhälsomyndighetens undersökningar angående unga personer psykiska ohälsa har den ökat. Statistiken från 2020 visar att mer än hälften (54%) av unga som är mellan 16–29 år gamla upplever psykiska besvär, tex ängslan, oro och ångest. Av dem 54% som upplever psykiska besvär är det 13% som anser att deras besvär och tillstånd är allvarliga, problematiskt och långvariga. Det är dubbelt så många tjejer som upplever besvären som allvarliga och långvariga jämfört med killar men den psykiska ohälsan ökar både hos killar och tjejer.  

Folkhälsomyndigheten har även forskat kring hur många unga personer (18–29 år) som behöver psykiatrisk specialistvård för sina psykiska besvär. Den senaste statistiken från 2019 av socialtjänsten visar att 7% tjejer och 6% killar behövde speciallierad psykiatrisk vård. Statistiken kan även visa att killar oftast behöver professionell hjälp av ADHD och tjejer av ångestsyndrom.  

Enligt Vårdguiden vilka psykiska sjukdomarna som är vanligast hos barn och ungdomar idag: 

• Ångeststörningar – tex social fobi, ångestsyndrom och tvångsbeteenden 
• Uppmärksamhetsbrist eller hyperaktivitet – tex ADHD och ADD 
• Autism 
• Ätstörningar – tex anorexia, ortorexi och bulimi 
• Humörstörning som depression och Schizofreni 
   

Forskare på Linköpings Universitet ifrågasätter ökningen

Forskare på Linköpings universitet ifrågasätter världshälsoorganisationers enkäter och undersökningar kring ungas psykiska ohälsa och även folkhälsomyndighetens. Linköpings Universitet anser att dessa enkäter och resultat är överdrivna. De har gjort egna intervjuer till privatpersoner och igenom gruppintervjuer och det har visat ett annat resultat jämfört med folkhälsomyndigheten.  

Deras analys av deras intervjuer är att ungdomarna förklarar besvären, tex huvudvärk, ont i magen, känna oro och ångest som något där vardagliga företeelser är orsaken. Forskarna menar att skolan är det som ligger bakom det fysiska och psykiska reaktionerna och att det tex kan vara känslor av oro, stress och rädsla inför ett prov. De hävdar alltså att vi i samhället gör att privat personer anser att vardaglig oro och stress är allvarliga psykiska tillstånd. Risken med det är att det skapas en bild av att många ungdomar mår dåligt och det gör att det bildas generella insatser som riktar sig till alla ungdomar. Det för med sig att mycket resurser går till det och det kan föra med sig att de unga med allvarliga problem glöms bort och det kan i sin tur föra med sig allvarliga konsekvenser. 

Varför ökar den psykiska ohälsan hos barn och unga? 

Det finns flera potentiella orsaker till varför den psykiska ohälsan har ökat hos barn och ungdomar. En orsak som nämns är den höga mobilanvändningen med alla dess funktioner. Läkaren och författaren Anders Hansen uppger i sin bok Skärmhjärnan om hans analys som bekräftar att skärmtiden och ungas psykiska ohälsa har ett samband. Han skriver att när ungdomar har skärmtid över två timmar blir risken för depression större. Ångest och depression har även visat sig genom hans analys vara dubbelt så vanligt hos ungdomar som använder skärmen sju timmar per dag jämfört med dem som är mer sparsamma.  

Hjärnforskaren Sissela Nutley bekräftar också i en intervju av Matilda Gyllenberg det Hansen hävdar. Hon uppger utefter hennes egen analys att ungdomars risk för psykisk ohälsa ökar efter två timmars skärmtid och självmordsfrekvensen vid fem timmars skärmanvändning per dag. Hon hävdar att det just är sociala medier som påverkar. Alltså visar forskningen att användningen av skärmar och sociala medier kan kopplas till att den psykiska ohälsan som ökar hos ungdomar. Sociala medier kan leda till ökad oro och har ett negativt inflytande på ungas välmående. Det negativa riskerna med sociala medier kan vara att det bidrar till bland annat hatfulla budskap, kräkningar och mobbning, förstärkning av normer och ideal och självskadebeteenden.  

Skolan är en annan potentiell orsak till den ökade psykiska ohälsan hos unga. Data från Skolbarns hälsovanor har visat att de psykosomatiska besvären hos unga skolevler har ökat och att det känner sig mer stressade. De psykosomatiska besvären ökar hos elever bland annat genom att krav på elevers skolprestationer ökar och det leder till ökad stress. Arbetsmarknaden är hård i dagens samhälle och detta för med sig krav på högre utbildningar och kompetens. Det leder också till press hos yngre att få bra betyg i skolan för att kunna komma in på en utbildning för att sedan kunna lyckas och få ett bra och välbetalt jobb.  

Avslutningsvis visar statistik, forskare och läkares analyser att den psykiska ohälsan har ökat hos dagens ungdomar även fast det är några som ifrågasätter det. Det bakomliggande orsakerna är bland annat sociala medier, skärmtid och skolan men vad är det som behövs göras för att få dagens unga personer att må bättre?  

Text: Stina Fagerström