Ungas psykiska ohälsa ökar och är ett aktuellt ämne i samhället. Skolan är en vanlig orsak för ungdomar upplever ångest, oro och stress. Därför är skolornas deltagande i ämnet väldigt viktigt. På Hvilan gymnasium möter vi elever och skolans kurator och får höra deras syn på psykiska ohälsa hos unga och deras tankar kring hur samhället och skolorna kan förebygga ungdomars psykiska hälsa.
Vi möter elever och ser deras syn på psykisk ohälsa och märker att även uppfattning där är olika som andra källor uppger.
Det är en solig förmiddag på Hvilan gymnasium i Stockholm. Skolgården kryllar av ungdomar och lärare som är påväg till skolan. Innanför skolans dörrar möts man av korridorer med elever och ett slags brus bildas av alla ungdomar som sitter och pratar och skrattar. Om man går upp några trappor hittar du Johanna Fjällbo som är kurator på skolan. Hon har precis hämtat sin första kopp kaffe och sätter sig vid skrivbordet och kollar igenom dagens schema.
Enligt hemsidan idéer för livet, skandia mår mer än hälften av alla ungdomar dåligt under minst en period i sitt liv och antalet unga som känner känslor av ängslan, oro och ångest har fyrdubblats sedan 1980. Ungdomarna i Sverige toppar även listan över ungdomar som mår sämst i Europa. Att unga psykisk ohälsa är stor i dagens samhälle kan man även märka utifrån vad ungdomar själva säger och utifrån kuratorer. Enligt forskare som debatterar på HBL ifrågasätts antagandet om att ungas psykiska ohälsa är så stor som den påstås vara enligt samhället. Forskarna menar att vårt vardagliga språk idag präglas mycket av psykiatriska termer. Vi talar om klimatångest, politisk depression och allt fler influenser på sociala medier berättar om psykisk ohälsa och deras egna upplevelser. Vi lever alltså i ett samhälle där vardagliga problem beskrivs som psykisk ohälsa. Frågan som forskarna och debattörerna ställer sig i denna debattartikel är hur dessa person bemöts inom vården, hur tolkar dem personens symtom och hur skiljer vården på vardagliga problem och psykisk ohälsa hos deras patienter.
Vi möter fyra tjejer från gymnasiet som går tredje året och mellan dem är uppfattningarna om psykisk ohälsa olika. Vi sätter oss utanför skolan vid en bänk och solens strålar och värmer. Känslan är nervöst och förväntansfull innan intervjun. Samtalet börjar med att alla berättar om sina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa, alla av tjejerna har upplevt stress och oro i period av vardagliga orsaker som tex skolan eller över kompisar. Två av tjejerna har uppsökt kurator eller psykolog och deras uppfattning är positiv om det.
-Våga sök hjälp, säger en av tjejerna.
När frågan ställs om deras uppfattning och upplevelse kring ämnet psykisk ohälsa är uppfattningen olika och deras kroppsspråk och gester visar på helt olika åsikter. En tjej suckar och anser att ämnet är överdrivet och att ordet ångest och att påstå att man lider av psykisk ohälsa är missbrukat. En annan av tjejerna ställer sig emot detta, hon anser istället att ämnet behöver uppmärksammas mer och förklarar att hon känner sig ledsen när hon hör hur många ungdomar som mår dåligt idag och som heller inte får någon hjälp.
Fyra tjejer med olika syn på ungdomars psykiska ohälsa. Vi möts på en bänk utanför skolan och det blir ett intressant samtal med mycket tankar och reflektioner.
Vi har ytterligare intervjuat tre anonyma elever från årskurs tre varav två av intervjupersonerna är killar. Intervjuerna genomfördes i en skollokal på Hvilan Gymnasium där varje individ fick sin enskilda tid för att besvara frågorna som ställdes inom ämnet psykisk ohälsa. Innan intervju berättar jag hur värdefullt det är att ta detta ämne seriöst och hur okej det är att inte må bra. Stämningen innan intervju är spänd. Intervjun består av sex olika frågor som fokuserar sig på individens individuella psykiska hälsa. Den första frågan som ställdes var hur varje person upplever psykisk ohälsa och svaren som kom var varierande. De tre personerna svarade att psykisk ohälsa har förekommit tidigare eller periodvis. Den ena eleven uttrycker sig dippa under vinterhalvåret. Fråga nummer två som ställdes var huruvida psykiska ohälsa speglas hos eleverna och svaren därpå var depression, social fobi,ångest, panikångest attacker,ätstörningar och stress. Eleverna hade olika tillvägagångssätt för att ta till åtgärder när dessa problem uppstår bland annat var det medicinskt medel, psykiatrin, träning och att umgås med nära och kära. Anledningen till att många tror att det uppkommer är för dels den genetiska biten, för att grupptryck ökar och känslan av att säga nej minskas, prestationsångest medan en annna elever nämnde vinterhalvåret som deprimerande och att personen intresse som fotboll inte är lika aktivt under den tidsperioden.
Två av de anonyma eleverna som ställde upp på intervju. De anser att skolan är bland annat en anledning till ungas psykiska ohälsa.
Senare träffade vi Kurator, Johanna Fjällid på skolan som förklarar också ungas psykiska ohälsa som ett stort problem. När vi möter Johanna möts vi av ett leende och det känns välkomnande och tryggt i rummet. På hennes kontor finns det en kontorsplats och en samtalsgrupp för elever och kuratorn att samtala, det är en lugn och härlig miljö. Hon förklarar att det är många som söker upp henne för rådgivning kring välmående. Hon förklarar även att lärare, rektorer brukar hänvisa elever till mig för samtalsstöd inom välmående eller kring motivation inom skolan.
Kurator upplever stress och oro som en vanlig orsak bakom ungas psykiska ohälsa. Hon förklarar att det uppkommer ofta genom hennes samtal med elever. Hon har märkt att det ungas dåliga mående ofta hänger ihop med att många ungdomar har låg självkänsla och lågt självförtroende när det gäller prestationer inom tex skola. Hon påpekar även att känslan av att inte duga ökar mer också i samband med mer användning av sociala medier och det är även en vanlig orsak till psykisk ohälsa. Johanna känner sig väldigt tacksam över sitt jobb och att det är en härlig känsla att känna att det man jobbar med gör skillnad. Hennes roll i att försöka hjälpa beskriver hon som fantastisk och hon lyser upp när hon säger det. Hon förklarar att hon erbjuder samtalsstöd och att det kan bara vara skönt för eleven att prata komma och prata av sig lite.
– Vi kommer tillsammans överens om ett sätt som kan hjälpa eleven för att må bättre! Om jag inte kan hjälpa kan jag vägleda vidare till någon annan slags hjälp av tex psykolog eller terapeut.
Johanna som är kurator på skolan öppnar upp sig för att hjälpa och finnas där som stöd för eleverna på skolan.
Enligt mind.se skriver de om förebyggande metoder för den psykiska ohälsan. De uttrycker sig bland annat att det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljön. Utifrån vad mind.se skriver är det forskningsbelagt att man infört riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen för arbetsgivaren och för företagshälsan.Det beskrivs även hur arbetsplatsen ska arbeta praktiskt med de riktlinjer som ska införas. Enligt deras forskningsprojekt (Iskol) som genomfördes på 19 kommunala skolor var syftet att stödja skolor i att arbeta mer systematiskt och förebyggande för psykisk ohälsa.
I de intervjuerna vi genomförde fick eleverna en fråga om huruvida förebyggandet av psykisk ohälsa skulle ske och svaren som framgick var att införa återbesök när det kommer till psykisk välmående, utbildningar om psykisk ohälsa men även utbilda om vad sociala mediers följden blir. En annan viktig och klok handling som är betydelsefull är att vara en fin person för sina nära och kära.
Andra elever som ställde upp på intervju ställer sig olika i hur man kan förebygga ungdomars psykiska ohälsa men de är överens över att samhället måste göra något för att minska ungas psykiska ohälsa. Tjejerna blir mer engagerande och man ser att de flesta av dem brinner för ämnet, är engagerade och vill få en förändring. Rummet lyfs av idéer, förväntningar och hopp. En tjej förklarar att ungdomar utsätts för mycket press i skolan, hemifrån och av samhället i stort.
Man måste ha de bästa betygen, jobbet och vara snygg och rolig samtidigt.
Hon menar att all press som finns leder till mycket oro och stress hos dagens ungdomar och menar att vi behöver få bort pressen i skolan och i samhället. Det tror hon att vi uppnår genom att gå emot idealen och alla normer. Hon framför även att alla individer har ett eget ansvar över sitt välmående och att säger att saker hon brukar göra själv för att må bra är att tex vara med kompisar för att kunna tänka på annat.
En annan tjej blir nästan upprörd av frågan och förklarar att hon irriteras på att samhället och speciellt skolorna tar för litet ansvar. Hon menar att de flesta ungdomar mår dåligt på grund av den stora press som finns inom skolan och det för både med sig psykisk ohälsa genom att det bildar stress och oro inom ens skolprestationer men sen blir det också värre när ungdomar utsätts för andra påfrestningar.
Hon gestikulerar med händer och ljudnivån höjs när hon hävdar att skolan måste ta större ansvar och se elevernas perspektiv i det hela.
Skolan är en plats som för med sig tankar på annat men för också med sig press, stress och oro, säger en elev.
När det kommer till vad Skolkuratorn uttrycker menar hon på att skolan har en betydelsefull roll i att sträva mot en minskad psykisk ohälsa. Hon menar på att ungdomarna studerar i skolan och där de spenderar den mesta tiden. Kuratorn nämner skolstress och psykisk ohälsa i ett samband och på så vis menar hon att skolsystemet bör se över metodvalet för att minimera detta problem. En metod som skulle kunna testas är att fördjupa sig i ämnet och se över vad som kan vara grundorsaken till den statistik som vi har idag. Johanna Fjällid nämner att tillsammans med elever bör man utforma en skolmiljö som elever kan tyckas bidra till trivsel och aktiviteter som främjar sammanhållning samt motverkar utanförskap. Hon nämner också att skolschemat bör förändras där hälsofrämjande teman inkluderas. Det kan handla om övningar som ökar elevers självkänsla.
Kuratorn Johanna på Hvilan Gymnasium i Stockholm förklarar hur viktigt hon tycker det är att skolan tar mer ansvar och nämner att metodvalet bör ses över.
Avslutningsvis anser många att ungas psykiska ohälsa ökar och att det är problem. Det kan man se över att kolla med kurator Johanna och elever. Detta bekräftas även från flertal källor. Förebyggande arbetet är viktigt och behövs förbättras för att Sverige ska kunna minska ungdomars psykiska ohälsa.
Text: Ebba Björn och Stina Fagerström
Hvilanbladet 