Hvilans slogan är “Sveriges grönaste skola”. Men vad är det som gör Hvilan grönt? Vad är greenwashing och kan det stämma in på vad Hvilan gör? I detta reportage granskas Hvilans hållbarhetsarbete och två lärare intervjuades för att få deras perspektiv på Hvilans hållbarhetsarbete.

Det första man ser när man går in på Hvilan Utbildnings hemsida, hvilanutbildning.se, är en stor bild på några människor som står och krattar vid vad som ser ut som en odling. På högra sidan av bilden står texten “Sveriges grönaste skola!”.

Under kategorin Hvilan Utbildning och sedan på sidan Om Hvilan Utbildning hittar man till slut under kategorin Hållbarhetsarbete. Där beskriver Hvilan utbildning hur de arbetar med hållbarheten. “På Hvilan Utbildning strävar vi efter att vara Sveriges grönaste skola! Vi arbetar ständigt för att driva vårt hållbarhetsarbete framåt och lägger stor vikt vid att engagera personal och studerande i detta arbete”. 

Sedan skriver Hvilan utbildning om Agenda 2030 och de 17 Globala Målen och hur Hvilan vill bidra och ta ansvar innan de sedan ger exempel på vad det är de gör för att kalla sig själva för Sveriges grönaste skola. För att sammanfatta det de skrivit säger de att de arbetar med hållbarheten genom att bland annat:

• Sätta krav på leverantörer vid inköp och säger att det är viktigt att varorna (t.ex. kontorspapper och städprodukter) är miljömärkta och att de har tydliga policys och mål för att främja mångfald och människors lika värden.
• Använda förnybar energi i lokalerna som Hvilan äger och att Hvilan har som önskemål att de lokaler som Hvilan hyr (som lokalerna på Stora Essingen) ska kunna leverera motsvarande energikällor.
• Försöka hitta de mest hållbara alternativen, exempelvis snålspolande toaletter eller miljöklassade fordon i den mån det går.
• Ständigt minimera mängden engångsartiklar.
• I så stor mån som möjligt arbeta med digitala system och läromedel.
• Sträva efter att använda helt naturliga gödselmedel och biologisk bekämpning i deras gröna yrkesutbildningar.
• Värdesätta bra och näringsrik mat då de ser det som en nyckel för god hälsa och motivation, och prioritera god kvalitet av maten.
• En övervägande del av maten som serveras ska vara från lokala producenter.
• Alltid ge möjlighet till vegetarisk lunch.
• Ständigt sträva efter att minimera matsvinnet.

På hemsidan är mycket felstavat eller har grammatiska fel, exempelvis “Vi ställer krav på leverantörer och producenter av närproducerat samt KRAV och miljömärkning av de produkter som köps in” eller “På Hvilan lägger vi stor viktigt vid miljömärkning”. Detta gör att det blir svårt att förstå vad de menar och hur de arbetar med hållbarheten. Dock framgår det tydligt att Hvilan försöker göra mycket som är hållbart.

Det första intrycket jag får av Hvilans beskrivning är urvattnat och påminner lite om hur Indien och Kina lyckades få ”fasa ut” till “fasa ner” fossila bränslen på COP-26 mötet i Glasgow. Istället för att skriva t.ex. “Servera bra och näringsrik mat” står det istället “Värdesätta bra och näringsrik mat”, eller “Försöka hitta de mest hållbara alternativen” istället för enbart “hitta de mest hållbara alternativen”. Detta gör att det blir svårt att granska eftersom de inte säger vad de faktiskt gör, utan bara vad de vill och strävar efter att göra. Det går heller inte att utvärdera om Hvilan möter målsättningen eller i vilken grad målsättningen uppnås vilket heller inte Hvilan själva kan göra, eftersom de inte har något miljöledningssystem (som t.ex. ISO 14001). Hvilan Utbildning påpekar däremot att de har långt kvar att gå i deras hållbarhetsarbete och hänvisar till en mailadress där man kan skicka in förslag på hur man kan göra Hvilan Utbildning mer hållbart.

Det man faktiskt kan granska utav deras förslag är deras första punkt, att sätta krav på leverantörer och säga att det är viktigt att varorna är miljömärkta. En av deras leverantörer är Samhall som sköter lokalerna. Jag granskade deras hållbarhetspolicy på deras hemsida och hittade att Samhall är certifierade enligt hållbarhetsstandarden ISO 14001. ISO 14001 är en oberoende standard för miljöledning som betyder att miljöarbetet kan granskas och mätas. Det innebär att oberoende revisioner utförs vilket gör att Samhall går att granska, till skillnad från Hvilan Utbildning.

---

Fakta:

• Oljepalmer kommer ursprungligen från Afrika men fördes till Sydostasien för drygt 100 år sedan.
• Indonesien och Malaysia står för över 85% av det globala utbudet för palmolja.
• Palmolja finns i nästan 50% av förpackade produkter – i allt från schampo till choklad till tandkräm till munkar till läppstift. Det används även i djurfoder och som biobränsle.
• Palmoljan är väldigt användbar, särskilt för matprodukter. Den är motståndskraftig för oxidering, ändrar inte utseendet eller lukten av produkten och den används som matolja i vissa delar av världen. Oljepalm är också effektiv och kan producera en stor mängd olja på lite odlingsmark.
• Palmolja har varit och är en stor drivkraft för avskogning av t.ex. regnskogen som har mycket biologisk mångfald och förstör livsmiljöerna för hotade arter som Orangutanger, elefanter och noshörningar. Skövlingen av skogen bidrar även till stora utsläpp av koldioxid och i industrin har det funnits fall av barnarbete och exploatering av arbetare.
• Det man kan göra för att konsumera hållbar palmolja är att köpa RSPO-certifierad palmolja enligt WWF, men det finns även diskussioner kring ifall RSPO är greenwashing och ifall certifieringen verkligen är så miljövänliga som de påstår sig vara.

Källa: WWF

Foto: Peter Prokosch(CC)

---

Två lärare intervjuades för att få deras inblick om och deras upplevelse kring Hvilans hållbarhetsarbete. Hvilans biträdande driftchef försökte även nås för att få hens perspektiv, men jag fick inget svar. 

• Hur har du märkt av att Hvilan arbetar med deras hållbarhet?

Mikael Cederqvist, lärare i Hållbart Samhällsbyggande, Ledarskap & Organisation och Företagsekonomi säger: “Det är en bra fråga… Vi försöker vara hållbara i allting vi gör. Det är så att det finns saker som jag kan tycka att det är negativt, som med engångstallrikar och sådana saker som vi använder ibland och det kanske inte är så hållbart, men vi vill vara så hållbara som möjligt. Uppe i vårt fikarum t.ex. har vi inte engångsartiklar, utan vi använder sånt som vi tar hand om och diskar. Det är hållbart, att inte ha en massa engångsartiklar, och det syns. Vi försöker också hålla ner vår pappersförbrukning och sådana saker – det är ju pappersbrist i landet nu, så att det är… ja. Det är viktigt att göra det också, så där syns det. Sedan är det också de här idéerna att ingenting ska förfaras som t.ex. i köket. Just nu kastas det otroligt mycket mat, där finns det mycket att göra. Det är någonting för skolan som jag tycker att de kunde ta tag i lite mera också. Man kan väl säga att man ser det lite överallt, men att man kunde göra mer.”

Den andra läraren som intervjuades ville förbli anonym. Läraren säger: “Inom miljöarbetet så har jag inte faktiskt märkt av att det skulle finnas någon sådan röd linje eller tråd som åtminstone ytligt sett varit väldigt synlig. Jag har tidigare varit på andra arbetsplatser där det varit tydligt att man haft ett sådant arbete – i form av exempelvis matsvinnsprojekt, källsortering där det är tydligt var man ska slänga saker för både lärare och elever. Man kanske odlar, man tänker mer hållbart helt enkelt när det kommer till hur materialet ska användas – skolmaterial och liknande. Det har jag sett att det finns, kanske inte jättebra, men att det finns rutiner för det. Det har jag inte sett här. “

• Anser du att Hvilan är Sveriges grönaste skola?

“Nej det tror jag inte vi är. Till exempel Kristofferskolan här borta – jag tror att de är mer hållbara än oss.” svarar Mikael.

“Nej. Absolut nej. Det kan det absolut inte vara. Man måste exempelvis börja med de små grejerna, som vart man ska slänga saker. Bara där brister det ju. Pantburkar slängs, alltså hundratals, dagligen i vanliga papperskorgar. Jag vet inte om de går till retur eller vad som händer därefter eller om de säljs. Det är bortkastade pengar och det blir inget återvunnet. Bara en sån grej. Matsvinnet – jag har hört av personalen att det slängs ca 100 rätter dagligen, alltså mat för 100 personer. Det går inte riktigt hand i hand med en grön skola om det inte finns någon tanke bakom det. Det är en sak att elever inte vill äta, men det är en annan sak att det bara slängs utan någon baktanke.” säger den anonyma läraren.

• Vad tror du att Hvilan skulle kunna förbättra när det gäller deras hållbarhetsarbete?

“Det mesta. Nej men jag tror inte att det finns ett slut på hållbarhetsarbete som sådant. Att slå sig till ro någonstans och säga att ‘Nu är vi så hållbara som vi kan vara’ – det tror jag är dumt. Jag tror att man alltid måste vara så att vi tänker ‘Nu har vi kommit så här långt, nu måste vi göra mera. Vad kan vi göra mera?’. Jag tror man aldrig får slå sig till ro på det sättet, så jag tror att vi kan göra allt bättre. Man kan börja med att titta på lektionssalarna – är det hållbara lokaler som vi har? Nu hyr vi ju dem, men är de hållbara? Är materialet i stolarna hållbara? Materialen i borden – sånt här kompositmaterial – är det hållbart? Det är sådant som man kan fråga sig. Vore det inte bättre att ha renare material istället för kompositmaterial, som är svårare att återvinna? Till exempel. Så det finns alltid mer som vi kan göra.” säger Mikael.

Den anonyma läraren svarar: “Man kan ha ett gäng i personalen, lärare, som har det i sin tjänst några timmar i veckan och bara jobbar med det och utformar olika projekt och rutiner osv. Lärare som kanske redan är engagerade eller kunniga i sina ämnen. Vi har ju flera lärare som har påpekat det här ganska tydligt. Det tror jag – och ett gäng elever också, absolut! Vi vill ha nytänkande. Så länge det inte finns i tjänsten, någon ansvarig, kommer det inte hända någonting. Kanske bjuda in föreningar, organisationer, allt möjligt. Det finns säkert stöd att söka för att bli en grönare skola. Nu kanske jag pratar ut i tomma intet, men det finns säkert stöd i form av kanske bidrag eller utbildning. Jag har sett att vissa företag fått certifikat att ‘vi är ett grönt hållbart kontor till exempel. “

Kan man kalla det Hvilan Utbildning gör för Greenwashing?

Greenwashing, eller grönmålning, är ett begrepp som innebär att “den som bedriver en verksamhet försöker skapa en bild, genom marknadsföring, att vara miljövänliga och då, genom kommunikation belysa enskilda miljövänliga insatser”. Enligt miljöorganisationen Jordens Vänner kan dessa saker vara några varningssignaler om greenwashing: 

• Generella påståenden som “miljövänligt”, “naturligt” eller  “grönt” som inte styrks med fakta.
• Flitig användning av naturbilder och gröna färger.

Foto: Ylva Danielsson

Hvilan Utbildning slogan är just “Sveriges grönaste skola”, men stryker inte under detta med konkret fakta. Elever eller lärare som suttit i klassrummet och väntat på att lektionen ska starta har kanske sett Hvilans default-bakgrund när projektorerna sätts på, Hvilans logga framför gröna blad, vilket man även kan se på deras broschyr. Även Hvilans blad i loggan eller deras bild på folk som krattar/räfsar ger en bild av att Hvilan är grönt och hållbart. 

Text: Ylva Danielsson Sa19a